Analogt Engagemang

Ibland när jag googlar ”Umeå vegan” så kan jag bli så himla stolt och fascinerad när jag läser om hur aktivister brände äggbilar, sprayade slakthusväggar och tågade längs gatorna med ”KÖTT ÄR MORD”-plakat. Ganska ofta undrar jag var den passionen tog vägen. Kanske dog den tillsammans med Refused, eller så växte tjejerna och killarna upp och tappade orken till att kämpa.

Jag kommer ihåg mitt första halvår som vegetarian. Hur jag gav veganmonologen varje gång någon frågade varför jag var vegetarian, och hur jag var beredd att dumförklara mamma och pappas middagsgäster för att de frågade vad Quorn var. Det där försvann efter de där sex månaderna. Istället gav man korta och inte alltid så sanna svar. ”Jag tycker att kött är äckligt” eller ”Det är av politiska skäl” blev allt vanligare svar.  Jag antar att jag blev less på den eviga kampen. Istället för att missionera om mina åsikter gillar jag Djurrättsalliansen på facebook.

Men ute i världen finns det analoga aktivister kvar. De som sprayar väggar, krossar fönster och tänder eld på bilar. Utan att uppmana till vandalism så vill jag ge dessa aktivister någonting. Kanske en dagens ros eller något liknande. Ni kämpar vidare i denna ibland allt för digitaliserade värld.

Här kommer ett klipp från MTV. Så här såg det ut på 90-talet! Men kanske är framtiden ljus. Refused har trots allt återförenats.

/Melina